Introduktion till Underrättelser

Wednesday, February 5, 2020

UnderrättelserIntroduktion

Christoffer Strömblad

Entusiastisk Jedi inom Cybersäkerhet

Nyckelinsikter

  • Underrättelser består av fyra komponenter; (1) processer och aktiviteter för att producera kunskap, (2) organisationer som handskas med denna kunskap, (3) produkterna som skapas i organisationerna och (4) den ackumulerande kunskapen.
  • Underrättelseprodukter genereras som resultat av en cyklisk process bestående av sju distinkta steg.
  • Den vanligaste typen av underrättelseorganisation är försvarsunderrättelseverksamheten vilken bedrivs för att lämna stöd till svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik.

Inledning

Enligt H. Prunckun1 kan underrättelser förklaras som en av fyra komponenter:

  1. De processer, aktiviteter vilka resulterar i kunskap.
  2. De organisationer som handskas med kunskap.
  3. Produkterna från organisationerna i (2).
  4. Den sammanställda kunskapen som ackumuleras genom (3).

Mark M. Lowenthal2 menar dock att betydelsen avgränsas till (1) och (4) enligt ovan lista.

Det är dessa komponenter som sammantaget ger oss en underrättelseförmåga, eller underrättelsetjänst.

Processen och aktiviteter

Processen för, eller arbetet med, underrättelser brukar förklaras som en cyklisk process3 med sju steg:

  1. Inriktning (direction)
  2. Inhämtning (collection)
  3. Bearbetning (processing, exploitation, collation)
  4. Analys (analysis)
  5. Framställning produkter (production)
  6. Spridning (Dissemination)
  7. Återkoppling (feedback)

Modellen är cyklisk eftersom återkoppling föder tillbaka in i inriktning, inhämtning osv och där av det cykliska beteendet. Notera att det inte handlar om en strikt logisk sekvens av steg. Många gånger flyttas arbetet mellan olika steg. Insamling och bearbetning klargör att nya typer av inriktningar kan vara nödvändiga, vilket förändrar insamling osv.

Denna klassiska modell kan ställas i kontrast med Robert M. Clark som beskriver en alternativ modell som heter Target-Centric Intelligence Analysis, mer om den i kommande artiklar.

Underrättelseorganisationer

Försvarsunderrättelseorganisationer är den kanske mest uppenbara och vanligt förekommande formen av organisation som bedriver underrättelseverksamhet. En försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs för att kunna lämna stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för att kartlägga yttre hot mot landet 4.

Vill du veta mer om detta kan du läsa min artikel om försvarsunderrättelseverksamhet .

Produkter

De produkter som produceras genom underrättelsecykeln kan enligt James S. Major delas in i tre överordnade typer av underättelseprodukter5; grundläggande (basic), aktuella (current) och estimerande (estimative). Samtidigt menar Prunckun att det finns fyra typer6: grundläggande (basic), taktiska (tactical), operationella (operational) samt strategiska (strategic). Vi kan dock i någon mån översättas till de överordnade typerna som Major beskriver och då får vi mappningen:

  1. Grundläggande
  2. Aktuella, taktiska
  3. Strategiska, estimerande och operationella.

Operationella produkter kan egentligen placeras någonstans mellan aktuella och strategiska med lutning mot strategiska.


  1. H. Prunckun 2015, Methods of Inquiry for Intelligence Analysis, (LOC: 379, Kindle) ↩︎

  2. Mark M. Lowenthal 2016, Intelligence: From Secrets to Policy, (LOC: 580, Kindle) ↩︎

  3. H. Prunckun 2015, Methods of Inquiry for Intelligence Analysis (LOC: 419, Kindle) ↩︎

  4. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2000130-om_sfs-2000-130  ↩︎

  5. James S. Major 2014, Communicating with Intelligence, (s. 33, Kindle) ↩︎

  6. H. Prunckun 2015, Methods of Inquiry for Intelligence Analysis (s.20, Kindle) ↩︎

UnderrättelserIntroduktion

Christoffer Strömblad

Entusiastisk Jedi inom Cybersäkerhet

Har du läst dom här?

Cyberförsvarsdagen 2020 - Löpande Anteckningar

CIS-kontrollerna - Åtgärd 16 - Kontohantering - (16/20)